Etikett: tacksamhet

Något som jag har funderat mycket på de senaste dagarna är tacksamhet. Hur jäkla bra den här killen hade det när han växte upp. Jag är övertygad om att tacksamhet är en av de allra bästa vägarna till lycka, för den tvingar oss att reflektera över allt bra vi har. Det är samma effekt som att se sorgliga filmer (läs det inlägget här), vi börjar tänka på de som står oss nära.

När jag började min egen väg från ett högst olyckligt liv till ett lyckligt, då var känslan av tacksamhet en av de första sakerna jag snappade upp. Flera av de stora ikonerna pratade mycket om vikten av att känna tacksamhet för det vi har i livet. Jag får fortfarande upp starka minnesbilder från de första promenaderna jag gjorde, där jag gick igenom allt jag kände mig tacksam för. Idag gör jag det som första aktivitet när jag vaknar. Jag ska bryta ner konceptet i några få steg till er:

1. Jag börjar med mig själv. Vad hos mig själv är jag tacksam för? Det kan vara min hälsa, min fantasi, min vilja att utvecklas osv.
2. De personer som står mig nära. Mina föräldrar och min övriga familj kommer först, sedan de personer som betyder mycket för mig.
3. De mest basala sakerna, som vi i västvärlden tar för givet. Jag känner tacksamhet för att jag har tak över huvudet, rent vatten i kranen, mat att äta och en massa hjälpmedel som gör mitt liv så oerhört mycket enklare. Jag uttrycker också tacksamhet för alla de människor som varit kloka nog att komma på allt det som gör mitt liv enklare!
4. Personer som har betytt mycket på olika sätt i min resa som jag inte känner. Exempelvis de som påverkade mig mycket när jag startade min egen förändringsresa, Tony Robbins var en sådan person.
5. Alla saker som roar mig, skapar glädje i livet och som utvecklar mig. Och så avslutar jag med att jag är tacksam för att jag jobbar med att ständigt förbättra min hälsa.

Allt det här gör jag i mitt huvud och försöker visualisera det samtidigt. De första två delarna är lite mer specifika. Sedan blir det mer och mer generellt, jag går inte igenom varje banan jag ätit eller alla tusentals personer som hjälpt mig på min väg. Utan jag får naturligtvis klumpa ihop mycket, annars hade jag kunnat spendera hela mina dagar med att bara ligga och tänka på det. Det tar några minuter och för mig är det en fantastisk start på dagen!

Det senaste året har jag också avslutat dagen med att gå igenom vad jag är tacksam för just den dagen, tillsammans med vad jag gjort bra idag och vad jag lärt mig. Det ger en positiv känsla in i sömnen. Vad jag är tacksam för under en dag varierar ju kraftigt, men det finns alltid något att vara tacksam för även de pissigaste dagarna.

Jag har också så smått börjat träna på att visa min tacksamhet för andra. Det är ett utvecklingsområde jag har (tillsammans med att kunna ta åt mig när andra visar mig sin tacksamhet). Det finns så oerhört många människor som jag uppskattar och det finns väldigt sällan skäl till att inte säga det till dem! Jag är ju tacksam för dig som läser det här, att någon tar sig tid i sitt liv för att läsa mina ord är faktiskt en stor ära! Så tack för det!

Mina tacksamhetstankar de senaste dagarna har handlat mycket om de stora frågorna. Jag har känt oerhört stor tacksamhet för alla er som hört av sig och gett ert stöd! En del av er har jag aldrig ens träffat. Jag har känt tacksamhet att jag har vänner som verkligen vågar bry sig! Sedan har jag också reflekterat mycket kring min barndom. Jag är tacksam för att den faktiskt var väldigt lycklig. Jag var inte alltid lycklig, men min barndom var det! Det låter lite märkligt, men mina problem skapade jag mycket själv. Världen runtomkring mig var väldigt vacker på många sätt. Jag fick ha alla mina mor- och farföräldrar i livet till vuxen ålder, och stå dem nära. Jag fick växa upp i ett kärleksfullt hem med en fantastisk familj. Jag brukar säga att vi är den mest funktionella dysfunktionella familjen som finns! 🙂 Jag behövde aldrig på nära håll brottas med sjukdomar, död eller traumatiska händelser (undantaget när min lillasyster hotade mig med kniv för att hon inte fick skrapa av den sista glassen på glasspaketet 😉 ). Det är först på senare år som jag har fattat hur jäkla lyckligt lottad jag var. Fasen, barn och ungdomar överallt får uppleva så mycket skit och misär som de borde få slippa. Jag har sett det så mycket i mitt jobb de senaste åren. Det var troligen inte ett dugg bättre för många när jag var barn, men det fattade jag ju inte då. Barn får fightas i en mycket mörkare värld, än den jag mötte varje dag i min uppväxt. Det har verkligen fått mig att inse hur bra jag har och har haft det!

Jag har också de senaste dagarna känt oerhört stor tacksamhet för all skit som har hänt mig. Alla de smällar jag fått har fått mig att växa och hitta min väg. I stunden har det varit jäkligt tufft, men i backspegeln har det alltid lett till något bra. Det här kommer jag återkomma till, för tacksamhet i de svåra stunderna och ödmjukhet i de lätta, det är en helt egen historia. Istället vill jag avsluta med tre frågor till dig:

Vad känner du tacksamhet över i ditt liv?

Hur bra är du på att känna och reflektera över din tacksamhet?

Och vad kan du göra för att bli bättre på det?

Skulle du gilla det här inlägget eller min sida som helhet! Då skulle jag också bli väldigt tacksam om du gillar eller delar det på Facebook, Instagram eller skriker det på torget! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato