Ibland tror jag Mark Zuckerberg ångrar att han startade Facebook. När han idag ser hur det påverkar vårt samhälle och oss som människor. Där nättrollen fritt kan härja, där vi kan hålla uppe vår fasad och samtidigt läsa om alla andras fasad. Idag när jag kollar igenom mitt flöde på Facebook så är det till 90 % fyllt av delade artiklar eller bilder, i störst utsträckning politiska eller humoristiska. Resten utgör personliga inlägg, men de är allt svårare att hitta. Jag upplever det också som att det är en allt mindre klick som utgör mitt flöde. Och det är inte mina närmaste vänner, utan mer personer som normalt finns i min periferi.
För egen del så använder jag idag Facebook enbart av två anledningar. Den ena är att hålla kontakt med vänner via Messenger. Det är den delen Facebook har lyckats med. Idag kan jag hålla kontakt med människor som jag inte har i min närhet, men som jag ändå uppskattar att prata med! Den andra anledningen är att få läsare till happycato.se. Jag kan ju följa varifrån mina läsare klickar sig in och när det är nypublicerade inlägg så har Facebook varit överlägsen allting annat.
Jag ser dock en klar förändring under de senaste månaderna. Mina besökare hittar allt oftare hit genom andra vägar. Facebook är fortfarande en viktig del, men flödet därifrån blir allt mindre. Det här kan ju bero på flera saker. Det kan ju vara så att en del av mina tidigare läsare från Facebook har tröttnat. Det kan också vara så att Facebook ställt om algoritmer som gör att det är svårare att få ut mina inlägg i flödet. Eller så kan det vara så att färre personer lägger tid på Facebook. Vi kanske fortfarande använder det, men vi sitter inte och kollar igenom flödet. Vilket leder till att bara de första inläggen syns och då hade jag behövt tajma detta rätt för att läsaren ska hitta hit.
Jag tror faktiskt det är det sista, att fler använder Facebook allt mindre! Och det glädjer mig enormt mycket! Visst, happycato.se får några färre läsare, men det kan det lätt vara värt om människor lägger mindre tid på Facebook. Jag har tidigare berättat om att forskning har visat att vi blir olyckligare om vi spenderar tid på Facebook. Ju mer tid vi spenderar där, desto värre blir det. Det här gäller ju inte bara Facebook. Det gäller alla sociala medier. Så visst, vi kanske sitter på Instagram eller SnapChattar istället, då har vi inte blivit ett dugg lyckligare. Skulle det vara så, att vi istället har börjat lägga mer tid på riktiga relationer igen, då är vi på rätt väg! Det roliga är att jag skrev det här inlägget igår. Idag smsade jag med min bästa kompis Freddy, som skrev att han avregistrerat sitt Facebook-konto och bad om ursäkt för att det inte blev fler likes på inläggen! 🙂 Själv avinstallerade jag Snapchat för ett par veckor sedan och jag saknar inte det ett dugg.
Facebook och andra sociala medier gör oss ofta till passiva åskådare av andra människors liv. Det gör oss inte lyckligare att se hur kul andra har det, när vi själva sitter där med telefonen för att döda vår tristess. 
Jag kan märka det på mig själv, att när jag har tråkigt, då plockar jag upp telefonen. Tidigare var det att lägga in en prilla, stoppa i mig en godsak eller fastna framför ett datorspel. Det var inte bättre det, men det är samma fenomen med våra telefoner och sociala medier. Det är lika beroendeframkallande. Vi får ett dopaminpåslag i hjärnan. Och det är ju helt f-cked up. Vi försöker bota vår tristess med att titta på andra som lever livet. Det står ju stämplat olycka på det beteendet! Speciellt inte när vi vet att alla de hundratals människor som vi följer buntas ihop till en grå massa, som verkar leva rosafluffiga liv! För vi lägger oftast bara ut det rosafluffiga. Det finns undantag, men det är ju antingen personer med extremt mörka tankar, eller fruktansvärt tråkiga bilder… Freddy skrev att i fem dagar hade han startat Facebook-appen trots att han avregistrerat sig. Så djupt rotat och automatiserat är det hos oss. Jag finner mig gång på gång göra samma sak, för att numera bli arg på mig själv för detta beteende. Så jag är på väg åt rätt håll! 🙂
Ett av mina viktigaste mål i år är att ha fler verkliga relationer. Relationer där vi faktiskt ses. För all forskning visar på att det är då relationer växer, det är då vi upplever samhörighet. Och samhörighet leder till lycka. Videosamtal, där vi kan se varandra, har faktiskt också en positiv effekt i relationsbyggandet. Verkliga relationer tar tid, de är ibland jobbiga. De kräver mycket mer av oss, än vad en Snap eller ett meddelande på Messenger gör, men det är också det som får oss att må bra.
Är det så att du spenderar mindre tid på Facebook, hoppas jag att du använder den tiden till att möta människor och göra saker du mår bra av. Inte att du lägger samma tid på andra sociala medier. Jag ser gärna Facebooks långsamma död som ett återtagande av kontrollen över vår egen tid. En kontroll som kan leda till lyckligare liv! Använd sociala medierna som en sista liten krydda, låt dem inte bli ett tidsfördriv som passiviserar dig från livet! Speciellt inte när du har människor du tycker om runtomkring dig. Ge dem din uppmärksamhet och tid! Du vet inte hur länge de finns där. Den dagen du tittar tillbaka, då vill du inte minnas att du spenderade mer tid med din telefon än vad du gjorde med personen. Det är inte lätt, men vi kan alltid bli bättre. Jag vet att jag behöver bli bättre på det.
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag
Happy Cato
