Så många ämnen, så lite tid

Det har varit fullt upp i livet de senaste veckorna. Först slutföra den rapport jag gjort kring hur vi kan bredda ungas arbetsmarknad i Blekinge mixat med fem föreläsningar på ett par veckor. När sista ordet var sagt efter föreläsningen Osby var det bara att ställa om tanken till hälsopsykologi och sluttenta. Inlämnad och klar för att sedan packa väskan och dra till Amsterdam med pappa på semester. Vilket har lett till att skrivandet i övrigt har gått på sparlåga. Samtidigt som jag har 100 olika idéer på ämnen att skriva om. Förhoppningsvis blir det lite mer frekventa uppdateringar framöver!

Det är märkligt att livet kan bli så ibland. Allting kommer samtidigt, som sista akten i en film, där allting bara eskalerar till upplösningen. Sedan inget. Jobb slutar, massor av föreläsningar och avslut av studier inom bara ett par dagar. Sedan inget. Inga studier, inga föreläsningar eller andra uppdrag inbokade på drygt tre veckor och inget jobb. Det är slutscenerna i filmen. Där när alla problem har löst sig, hjälten har växt och blivit starkare. Livet går tillbaka till det normala och de lever lyckliga resten av livet. Fast livet är ingen film. Fy fasen vad tråkigt om livet bara blev ett långt stiltje. Jag behöver lite stiltje, ett par veckor, sedan behöver jag starta uppföljaren. Där Happy Cato kastas in i ett nytt äventyr, där utmaningarna är ännu större och lärdomarna fler. Där utgången är lycklig och där jag kommer vidare som en ännu starkare människa. Vad det äventyret blir, det får vi se. Jag känner mig lugn i att det visar sig. Jag söker inte äventyret, det får söka mig just nu. Går det för lång tid får jag omvärdera. 🙂 Har du någon form av äventyr som passar mig, då är det bara att höra av dig! 🙂

Jag brukar säga att pengar gör oss lyckligare vid tre tillfällen. Ett av dem är att spendera dem på upplevelser. Efter mammas första behandling av bröstcancer åkte vi till Rom, bara hon och jag. Den resan kommer jag alltid bära med mig. Förra veckan fick jag en ny sådan resa. Denna gång med min pappa i Amsterdam. Han fick slita hårt när jag drog med honom på sightseeing. Våra tempon är inte riktigt matchade. 🙂 Men jag kommer se tillbaka på den resan som speciell, med nya minnen och skratt. Jag har verkligen lyckats få världens bästa familj. Nästa resa blir antagligen med systerson nr. 2, Noah, som slutar nian om en månad. Har gett ett löfte till mina syskonbarn att bjuda dem på en resa efter nian om de sköter skolan. Noah sköter sig utmärkt och det är bara synd att han inte kan hålla på ett vettigt fotbollslag, för resan lär gå till Liverpool…

Avslutar med lite bilder från resan. 🙂