Finns det något som heter en olycklig plånbok? Enligt undersökningar så klarar inte 22 % av svenskarna en oförutsedd utgift och ytterligare 7 % är osäkra om de gör det….
Finns det något som heter en olycklig plånbok? Enligt undersökningar så klarar inte 22 % av svenskarna en oförutsedd utgift och ytterligare 7 % är osäkra om de gör det. Kring var fjärde person i vår befolkning riskerar alltså ekonomisk kris om det händer något med exempelvis bilen eller i hemmet. Jag brukar säga att pengar inte gör oss lyckligare, men bristen på en ekonomisk buffert bör vara en källa till minskad lycka. Det tänkte jag diskutera lite idag. Och kanske ge lite tips på vägen.
Pengar och lycka
Jag har tidigare skrivit en del blogginlägg om pengars koppling till lycka. Vi vet att lyckan inte ökar efter en viss inkomst. Det är också känt att vi blir lyckligare av att ge bort pengar. Jag har även bloggat om tre materiella ting som jag anser kan bidra till ökad lycka. Det mesta tyder dock på att mycket pengar inte gör oss lyckligare. Sedan kan de i vissa fall användas som ett verktyg till lycka.
Pengar kan skapa viss trygghet, genom att vi har en buffert som gör att vi vet att vi klarar en oförutsedd utgift. Vilket gör att vi inte behöver oroa oss. Ekonomiska medel kan också skapa förutsättningar att vi kan investera i bra saker, som exempelvis en skön säng, som gör att vi sover bättre. De kan även bidra med en känsla av ökad frihet.
Pengar och olycka
Jakten på pengar är däremot en källa till olycka. När pengar blir ett beroende eller ett måste. Där vi bara vill ha mer och mer. Problemet med pengar är att det ofta har den effekten på oss. Jag lyssnade nyligen klart på boken Die with zero av Bill Perkins som också adresserar problemet att de flesta dör med en stor plånbok.
Vi jobbar och sliter genom ett helt liv för att sedan aldrig leva för pengarna. Som författaren säger, att det betyder att vi har jobbat massor av tid i onödan där vi istället kunde jobbat mindre och levt upp pengarna. Tid är en mycket mer begränsande resurs i mångas liv än vad pengar egentligen är, att då prioritera fel är ingen bra väg till lycka.
Bristen på pengar och olycka
Jag är fullt övertygad om att det finns många i världen som lyckas leva lyckliga liv med väldigt små medel. Som inte har i närheten av den levnadsstandard som vi i Sverige kan unna oss. Det är helt andra faktorer som verkligen skapar lycka. Samtidigt är vi också delar av ett samhälle där bristen på pengar är en faktor. Att inte veta om man klarar en oförutsedd utgift måste vara en känsla till oro och ångest för många som är i den situationen. En buffert skulle skapa en positivare känsla.
För egen del har jag inte alltid haft en buffert. När jag sa upp mig som klubbchef 2008 hade jag inga pengar på kontot. Jag sålde min bostadsrätt med förlust och fick dras med ett lån att betala av även efter jag flyttat. Eftersom jag sa upp mig själv blev jag också avstängd 45 dagar från A-kassan. Det ledde till att jag fick bo hemma hos mamma och pappa ett tag.
Den episoden lärde mig en sak, att alltid ha en buffert att klara mig 45-60 arbetsdagar, så att jag kan säga upp mig från ett jobb där jag inte mår bra innan a-kassan kickar in. Det skapar en helt annan känsla i kroppen av frihet. Jag vet att jag inte är beroende av anställningen. Sedan har jag också byggt en ekonomisk ram där jag klarar mig på små medel, mest för att jag inte blir lyckligare av att göra av med massa pengar. Jag är rätt nöjd som det är. 🙂
Fallerande samhällssystem
Jag blev sjukskriven några veckor för ett antal år sedan. Det inträffade precis i ett glapp där jag avslutat en projektanställning. Försäkringskassan strulade till det och jag fick vänta tre månader på att få ersättning från dem. Utan en ekonomisk buffert hade jag riskerat att sitta i skiten (nu har jag vänner och familj som säkert hade kunnat stötta, men det har inte alla). Med tanke på godtyckligheten i vårt sjukförsäkringssystem kan vi idag inte ens vara säkra på att få ersättning, men det känner jag är bäst att inte tänka på för mycket. 🙂
En buffert och ett sparande som klarar mig genom tre månader är en grund. För skulle det krisa ordentligt och du behöver söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten går de tillbaka tre månader och ser vilka inkomster du haft de månaderna. Klarar du att överleva tre månader med en buffert kan du i sista steget åtminstone få möjlighet att få stöd genom ekonomiskt bistånd.
Buffertsparande
Jag har lagt enormt mycket tid på att läsa litteratur och artiklar om sparande. Det finns massor av rekommendationer. Inte minst från bankerna. Det jag har landat i är den absolut bästa långsiktiga lösningen är att ha så mycket i likvid buffert så att du känner att du lätt kan få loss pengar att betala en reparation på bilen eller ett nytt kylskåp. Resten skulle jag placera i en indexfond, med vikt på globala marknaden. Speciellt om du inte är intresserad av sparande.
Alla vettiga tips jag fått och sett handlar om att investera i en global indexfond och låta pengarna vara där. Forskningen visar att det långsiktigt varit den klokaste investeringen. OBS. Det finns alltid risker att placera pengar i den här typen av fonder, den kan gå ner mycket under perioder. Fokus är på långsiktighet. Ha därför tillräckligt med pengar tillgängliga så att du känner dig trygg i din likvida buffert eller att du på annat sätt har en säker källa till pengar som du kan använda om det krisar. Då tänker jag i banor som föräldrar som stöttar, inte sms-lån.
Bygga buffert
Hur mycket ska vi spara varje månad? Det är högst individuellt. Jag är en man med ganska medelmåttlig lön, men jag är också en man som blir lycklig med små medel. Därför kan jag spara en relativt stor andel just nu. Andra upplever sig leva på marginalen. Där gäller det att titta över ekonomin, finns det sätt att minska kostnaderna? Eller öka intäkterna? Kan jag sätta av en hundralapp eller två varje månad som sparande? Sätter du tvåhundra i sparande har du på två år en buffert på nästan 5 000 SEK, det ger ju åtminstone någon liten känsla av säkerhet.
Den absolut bästa regeln jag lärt mig är att spara först. När din lön, eller vilken ersättning du har, kommer, då dras ditt planerade sparande direkt. Ska jag spara 500 SEK i månaden så dras de pengarna samma dag som lönen kommer från mitt konto. Tidigare sparade jag det jag hade kvar i slutet av månaden och lustigt nog var det nära noll varje månad, oavsett inkomst…
Sammanfattning
- Börja någonstans, att spara 100 SEK är bättre än noll. Du behöver träna på beteendet att spara.
- Dra pengarna från ditt konto direkt när lönen kommer
- Välj en buffert som du känner dig trygg med, inte vad alla experter säger du ska ha
Efter att ha lyssnat på experter och läst böcker inom ekonomi så är det tydligt att de flesta ständigt knuffar sin trygghetzon uppåt efterhand som sparande och buffert växer. Har du 100 000 SEK i sparande vill du gärna ha 200 000 SEK istället för att känna dig säker. När du når det målet ökar det snabbt till 400 000 SEK.
Det gäller att fundera över detta, när är det tillräckligt? Det finns människor med 10 miljoner på bankkontot som absolut inte känner att de har ekonomisk trygghet. Medan andra har 37,50 SEK och känner sig trygga i det.
Var din trygghetsgräns går behöver du fundera över och du behöver jobba med den. Dels att nå den gränsen, dels att jobba med trygghetskänslan trots att ditt bankkonto inte visar den siffran.
Det här är inget uttömmande inlägg om sparande eller buffert, mer än tankestartare. Jag vill inget hellre än att människor blir lyckligare och tyvärr är ekonomi ett ämne som påverkar den. Intressera dig mer, läs på och agera utifrån vad som är viktigt för dig. Vill du ha några boktips mm. så hör av dig!
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
/Happycato
Inga kommentarer till En olycklig plånbok
